Jag slutade tidigare från jobbet idag och på vägen hem kände jag en kort sekund av lycka. Det kom som en chock, var inte alls beredd på det. Cyklade på i bra fart, vinden som ven i håret, hade bra musik i mp3:n och känslan av att sluta tidigare satt kvar i kroppen. Tänkte framåt på sommaren, på det roliga som sker i augusti och då plötsligt, kombinationen av allt detta gjorde att känslan dök upp. Först visste jag inte riktigt vad det var för nått, känns som det var länge sen sist nu, men ganska snabbt insåg jag vad det var. Det var en härlig känsla.
Men underbart är kort... så fort jag identifierat känslan började jag tänka: men varför känner jag såhär för? Och då försvann den genast.
Varför kan jag inte bara njuta av nuet, av att känna glädje?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar