Det okända skrämmer mig. Att inte veta, att inte vara säker. Att inte veta vad som ska ske, när eller hur.
Jag har tagit tag i mitt liv idag, jag har ordnat upp saker och ting. Jag har fått besök av en tjej som kan tänka sig att hyra min lägenhet i vår.
Så jag är rädd.
För jag vet inte vem hon är, hur detta ska gå, hur jag ska gå tillväga. Jag vet inte heller om jag verkligen kommer in på kursen, och om jag inte gör det - vad gör jag då? Då står jag där i mitten av januari - bostadslös och utan framtidsplan.
Så jag är rädd. För jag vet inte, vet inte hur det hela kommer sluta.
Det kan ju vara fruktansvärt långtråkigt, och dötrist och alldeles... alldeles underbart?
1 kommentar:
Nu blev jag också nervös!!
Men det ordnar sig =)
Skicka en kommentar