Äventyr i Raval

Det var en bra dag. Vi hade firat Marias födelsedag med mysig morgonfika i solen och sedan legat på stranden och myst. Vi hade haft en rolig förfest här hemma, lite för mycket dricka, absintbar och sen Razzmatazz. Det var en bra dag helt enkelt. Sen kom morgonen när vi skulle hem. Klockan är kring halv sex och inte ens tomten är vaken... Tre trötta tjejer vandrar genom Raval, en barfota med skorna i hand, en som lider i tystnad bredvid i sina skor och den tredje, jag, som är för trött för att gå fortare. Då kommer det fram en man till mig och frågar vad klockan är på spanska. Jag inser att det inte är så bra att ta fram telefonen ut väskan mitt i natten framför en främmande karl, så jag svarar bara att det jag vet inte. Mannen kikar då konstigt på mig och säger ingenting. Det hela känns väldigt obehagligt, så jag tar tag i min väska och säger ännu en gång att jag vet inte vad klockan är. Då börjar han helt plötsligt rycka i min väska! Jag har den som alltid över huvudet så det är inte en väska som man bara kan rycka med sig. Nej, denna man rycker och rycker tills väskremmen går sönder! Sedan springer han. Dani tar sina högklockade skor och slänger på honom av ilska, men jag, jag blir så arg då jag är så trött på att detta har hänt så många gånger så jag kutar efter mannen! Jag kan inte springa egentligen, särskilt inte efter en hel utekväll när det enda jag vill är att gå och lägga mig, men ni skulle sett mig! Allt adrenalin som pumpade genom kroppen gav mig övernaturliga krafter, jag var som Usain Bolt, jag var superwoman! Fram över grusplanen flög jag, mannen kom fram till en trappa och började springa upp för den då han inser: Shit, det är någon efter mig! Detta var nog inte något han hade räknat med så han hoppar över räcket ner till grusplanen igen. Men då hamnar han helt plötsligt emellan en ilsken Daniela och Camilla och mig. Han slänger då väskan upp till ett gäng killar som står och hänger uppe vid trappan. "Nu är det kört", tänker superwoman. "Nu tar de väskan och springer". Men jag sprang upp och den låg kvar! Killarna sa bara något i stil med: "Han är dum i huvudet". Jo tack, det märkte vi! Efter att ha skrikit alla svordomar vi kan på spanska till honom traskade superkvinnorna vidare genom natten, mot nya äventyr...

True story.
Jag tror att om du ställer mig på en 100 m löpbana och arrangerar så att en man kommer och rycker min väska, ja, då sätter jag nog nytt världsrekord i löpning. Trust me.

(Fast här ska nog införskaffas lite försvarssprayer. Och börjas ta taxi hem)