ZLATAN! Nr 9. Ingen kickar fotboll som han!Eller gör det det?
När 40 500 personer samlas för att hurra på ett lag. När nästan alla av dem är mer intresserade av att skrika hatlåtar till motståndarlaget, istället för att skrika glädjelåtar för sitt eget lag. När de istället för att kika på matchen som de betalt många euro för, är mer intresserade av att skrika genom en glasruta till fansen till det andra laget, de som faktiskt ser på matchen. Handlar det om fotboll då?
Jag och Dani var och såg på Derby i Barcelona igår tillsammans med två tjejer från min klass. FC Barcelona mot Espanyol, på Espanyols nya hemma arena: Estadi Cornélla-El Prat. Innan hade vi hört rykten om att inga Barca fans fick komma dit. Vi förstod att det var derby, att det var känsligt. Att man inte fick visa sin lojalitet till Barca öppet. Vi gick därför dit neutrala, utan något som antydde vilket lag vi hejade på. Tack och lov för det säger jag... Det första som mötte oss utanför arenan var en kravallstyrka, fullt munderade med skottsäkra västar och hjälmar. De springer i samlad trupp mot ett gäng supportrar som kastar flaskor och stora grenar mot dem. Överallt är det blått av Espanyol fan som skriker. Vi kändes oss små, vi kände oss rädda, vi kände oss i minoritet... Vi gick in i vår gate och ser att vi har blivit placerade i ett litet hörn i den stora arenan. Hela den resterande stadion är smockfull av spanjorer i blåa tröjor och halsdukar som skriker: "PUTA BARCA, PUTA BARCA!!!". Vilket är väldigt fult att skrika... När Barcas lag kommer in på plan buar hela arenan, när de läser upp vilka som spelar för deras lag buar alla igen. Vad hände med medmänsklighet, att respektera varandra? Det är två lag som båda kämpar. Kan man inte applådera av artighet? När Espanyols låt spelas märker man tydligt deras inställning då den värsta klacken håller upp en text: Ni är inte en rival, ni är fienden. Jag googlade lite innan matchen och som jag förstår så är denna match THE game för Espanyol. Barcas värsta fiende är Madrid, Espanyol betyder inte så mycket för dem. Men att det är ett känsligt ämne för de blåa förstod vi klart..
Sen började matchen. Spännande! Man märkte tydligt att allt detta stöd från sina egna supportrar (om man nu kan kalla det stöd... ) gjorde att Espanyol spelade bra. De ligger på fjortonde plats i ligan, Barca etta. Men det blev en mållös match då Barca antingen inte spelade så bra som de brukar, eller Espanyol spelade bättre. Jag tror Barcas tränare tänker inför Inter matchen i veckan.... När det var en halvtimme kvar ser vi det vi väntat på hela matchen: Zlatan värmer upp! YES! Vi skulle få se Zlatan spela! Det blev tyvärr bara åtta minuter med vår svensk på plan och han syntes inte så mycket, men det gav hopp att se honom på planen.
När matchen var slut släpptes alla ut. Alla förutom oss. Alla blåklädda gick ut, förutom de som tyckte det var roligare att stanna kvar några minuter extra för att skrika svordomar till oss. Vi är ju tydligen helt dumma i huvudet för att vi hejar på ett annat lag.. Först 40 minuter efter matchens slut fick vi också ge oss iväg, för att det inte skulle bli något bråk.
Jag tycker det är fascinerande. Att en sport kan väcka så mycket känslor. Jag förstår glädjen man känner över sitt lag, jag börjar känna det nu jag med (mest för att Zlatan spelar där, det vet jag. Men det känns lite som mitt lag nu). Men detta hat mot det andra laget.. Under matchens gång är det klart att man buar om någon av motståndarna fäller en i sitt eget lag, att man blir upprörd över matchens vändningar. Men innan och efter match? Att hata de som hejar på det andra laget? Nej, jag kommer nog aldrig förstå det..
Men det var en upplevelse utöver det vanliga, en match som säkerligen inte alla får se. Och hela stadion var täckt av poliser. Och detta är bara spekulationer, men jag skulle inte bli förvånad om Barcelona inte bara har fystester för sina ansökanden till poliskåren: utan även snyggtester. För varannan polis var het, HET. Jag tror det var en för stor chock för mitt huvud, det klarade inte av att vara omringad av så många snygga män i uniformer, så det gav mig huvudvärk. Men inte ens då fick man poliseskort hem till Raval! Vi kom dock hem helskinnade, och glada. 0 - 0 slutade matchen och det ska vi kanske vara tacksamma för, för jag vet inte hur Espanyols supportrar hade reagerat om vi hade vunnit...
Estadi Cornélla-El Prat, Barcelona. 40 500 pers.
Espanyol: "Denna känsla kan ni aldrig köpa"
Espanyol: "Ni är inte en rival, ni är fienden"
Det behövs många poliser för att hålla ordning på huliganer..
Idan - glad, trots att hon är i minoritet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar